ilfiore

Oh Kristina guldet blev till sand...

Fast i det här fallet blev det faktiskt inte det. Som många säkert förstår har jag varit och sett Kristina från Duvemåla på Göteborgsoperan och det måste varit en av de bästa uppsättningar jag har sett dem göra.
Scenografin var otrolig, oj såna pengar de måste ha lagt ner. Det var realistiskt och alla delar fanns med. Skeppet med vilket de korsade atlanten, tåget in i USA och ångbåten som de sen fortsatte in i landet med. Åkern som det helt plötsligt växte upp vete på. Undrar hur många gånger jag mumlade wow under föreställningens gång. Robert som spelades av Oskar Nilsson gjorde ett lysande jobb. Först undrade jag över vad det var för en konstig skådespelare som jag tittade på, men när han kom tillbaka från guldfälten i Kalifornien såg han gammal, sjuk och svag ut och så sjöng han Guldet blev till sand och håret på mina armar reste sig. Allt jag kan säga är oj, oj, oj. Men nu ska vi inte glömma de andra skådespelarna. Karl-Oskar spelades av Robert Noack och Ulrika av Birthe Wingren, båda väldigt talangfulla. Maria Ylipää spelade huvudrollen Kristina och hon gjorde också ett fantastiskt jobb. Det var bara några få saker som drog ner betyget men som de inte kunde göra något åt. Maria Ylipää var fantastisk, det kan alla som sett den hålla överrens om, Det fanns dock några små saker som drog ner betyget. För det första Ylipää är finska så det var lite svårt att höra vad hon sa när hon pratade (vilket också var när det inte fanns någon textremsa, vilket tyvärr inte hjälpte). Den andra lilla lilla saken var när Kristina sjöng Du måste finnas, vilket är en av mina favoritlåtar från musikalen. Det var inte hennes bästa sånginsats, däremot kunde man se hennes sorg och frustration. Men det var en sång och många av de andra var väldigt bra ex Hemma och Tänk att män som han kan finnas.
Jag och V satt på sjätte raden på parkett och trots student/ungdomsrabatt är det ganska värt (men det var värt det). Oavsett var man sitta så kan jag rekommendera er att gå och se den :) 
Taggar: Göteborgsoperan, Kristina från Duvemåla, musikal;

Brasseri Lipp

Så  idag efter att ha varit på svenska mässan åt jag och ett gäng middag på Brasseri Lipp på avenyn. Vi var alla sugna på hamburgare och vi provade både O'learys och John Scott samt gick förbi Bishop arms och Jamesons men det var fullt överallt. Det slutade alltså med att vi hamnade på Brasseri Lipp. Där beställde vi alla ''hemgjord högrevsburgare''. Jag hade aldrig ätit här förut men det lät helt okej på menyn och tja, hamburgaren och pommes fritesen var okej. Hamburgerbrödet var gott, men det allra bästa var den karamelliserade löken och osten.
Men så kommer vi till den udda saken som drog ned betyget rejält. Av någon väldigt konstig anledning serverades hamburgaren med grönpeppardressing. Det var lite som en tjock klibbig grönpepparsås och det passade, i min åsikt, inte ihop med hamburgare. Det stod på menyn att det var timjanpommesfrites och det förstod jag inte riktigt. Det var som sagt helt okej men timjan måste jag ha missat.
Det var som sagt ganska fullt på alla restauranger på avenyn och även Brasseri Lipp fylldes med folk medan vi satt där och åt. Servicen, den var inte dålig. Servitriserna var trevliga men något långsamma. Jag har aldrig varit med om att det tagit så lång tid att få drickan och trots att vi bett om notan, så verkade servitriserna glömt bort det; för en lång stund senare frågade de om vi ville ha något mer och vi fick be om notan en andra gång. Men det var en trevlig restaurang och maten var helt okej, men nästa gång blir det nog inte hamburgaren.
 

Tomas sista revy

Under påskveckan, dvs förra veckan, var jag och såg Tomas von Brömssens sista revy på Lisebergsteatern. Jag fick locka med sällskapet först för jag ville så väldigt gärna gå. Jag har gillat honom i allt möjligt från Saltön till Påklädaren.. men han var fantastisk i Pygmalion på Stadsteatern. Han steppade och spelade klarinett och de sjöng. De hade lagt in en massa bra musik och när jag åkte därifrån så gick jag på små moln. :) och den känslan är varför jag ville gå på hans revy. 
För lite inspiration:
https://www.youtube.com/watch?v=Z9sgP7xx-iI http://www.gp.se/nyheter/reportage/1.2582443-tomas-von-bromssen-tar-farval
Jag lyssnade på en kort radiointervju som han gjort inför den här revyn där han sa att ''unga människor går inte på revy, om man ska vara lite krass. Det kostar för mycket. Då är det lättare att gå på bio''. Visst är det ganska dyrt det får jag erkänna, synd att de inte hade ungdomsrabatt (som många andra i Göteborg har, stadsteatern och Göteborgsoperan bland annat) men det ägs ju av Liseberg så kanske lite mycket att begära. I samma intervju så sa Tomas von Brömssen i alla fall att man inte ska avslöja för mycket om en revy, där syftet är att överraska. Därför tänkte jag försöka undvika det men kan åtminstone avslöja att revyn bestod av två akter, där andra akten var absolut bäst. Hans karaktärer är roliga, visa mer än andra men jag måste erkänna att jag tyckte allra mest om när han var sig själv och skämtade med sig själv och publiken. Och Tomas, om tjugo - trettio år om någon frågar vem Tomas von Brömssen var så kommer jag inte svara att han var en skådespelare som spelade Hebbe Lelle. Du är mycker mer än så.. 
Hoppas ni har en trevlig kväll!
ps. Man måste älska Sverigesradio, där kan man lyssna på sommarprat många år tillbaka i tiden. Ett förslag är exempelvis Tomas von Brömssens från 16 juni 1996 som jag lyssnade på häromdagen. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/420009?programid=2071
Taggar: Kultur, Lisebergsteatern, Revy, Tomas von Brömssen;

Slutet på påskveckan..

Idag har varit en lugn dag med upptagen dag som började med att jag gjorde ett besök hos min mormor. Sedan var det sedan länge planerat att jag och en kompis skulle gå och äta brunch på John Scott's. Jag såg deras reklam i höstas/vintras: ''John Scott's Brunch - en brunch utöver det vanliga. Ta med dig familj och vänner och ät dig mätt på bl.a minihamburgare, smoothies, amerikanska pannkakor och cupcakes.'' 
När sommaren nu närmar sig var jag inne på deras hemsida och upptäckte till min förskräckelse att det stod att ''vår brunch tar sommarlov den 12 april''. Sån tur att man har snälla vänner som då ställer upp med att gå ut och äta brunch med mig i flera timmar. Fast det är klart man kan ju ifrågasätta ordet brunch.. Det ska ju vara en blandning mellan breakfast and lunch, men vi fick den sena sittningen som var 14.30-16.30 och det borde ju vara mer lunner, eller ja vad kallar man en blandning mellan lunch och middag? Mellanmål kanske är ett bättre ord :PMen till det viktiga, maten då, hur var den? Visst är det en bra fråga? Bufféer kan vara svåra att lyckas med. Maten ska stå framme tills den tar slut och därför riskerar man att vissa saker blir torra. Men det fanns en del fullträffar det måste jag erkänna, fast det är naturligtvis en smaksak, beroende på vad man gillar. (som det är på alla restauranger). Vi kan ju börja med att erkänna att det gick ungefär tre koppar kaffe (per person, whoops :P)
Så den första tallriken missade jag att ta bild på men det fanns en fantastisk skaldjurscheesecake och en skinkrulle som var god. Croissanterna var också väldigt goda (särskilt med apelsinmarmeladen som J tyckte var fantastisk). Så kom vi till 'huvudrättsbilden': Äggröran var bra, pajen som smakade getost tyckte jag var jättegod och Janssonen likaså. Bacon är alltid gott och J tyckte väldigt mycket om korven och hamburgaren (men hon gillade inte alls getostpajen). 
Så kommer vi då till en av de viktigaste aspekterna på en buffé, dessertbordet. :) Som ni ser på bilden fanns det ett visst utbud: 
Det finns små tryfflar (som när den stoppades i munnen sas det oooh), en liten söt lemon tarte, en kladdkakemuffins med chokladfyllning, vaniljpannacotta med ett täcke och en liten mörk choklad-caramellig (är det ens ett ord) -mousse. Allt var väldigt gott.. ^^ Sen fanns det även en liten vitchokladtryffel och en rocky roadbit.
Ha en trevlig kväll!

Lördag med Limoncello och The Monuments Men

Igår var jag och bowlade på Majornabowling med en kompis och efteråt gick vi och åt glass. Han valde blåbär och jag valde Triumf glass nya smak Limoncello, citrongräddglass med citronrippel. Den smakade som något jag har ätit tidigare, något från när jag var liten.. Om någon läser det här (vilket jag tvivlar på) och vet vad det är jag tänker på.. Hjälp! :)
Men på grund av den där 'aktiva' dagen hade jag en lugn och skön hemmakväll. Försökte välja en film som jag skulle se och valet föll på The Monuments Men; en film som jag velat se sen den kom ut i höstas. Men av någon anledning har det inte blivit av förrän nu.
The Monuments Men är en amerikansk-tysk krigsfilm som utspelar sig under andra världskriget och som är regisserad och delvis skriven av George Clooney, som naturligtvis också medverkar i filmen. Det gör också Cate Blanchett, Matt Damon och ett antal andra kända (fantastiska) ansikten. En av de största överraskningarna var när Hugh Bonneville (också känd som the earl of Grantham från Downton abbey) dök upp. Några andra kända var Bill Murray, John Goodman och Bob Balaban. Jag vet inte vad ni andra tyckte om filmen, eller om ni ens har sett den. Men jag gillade den.. och det är väl ändå det viktigaste?